Hantering av regnvatten på ett hållbart sätt är en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta städer. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsättningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, främst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med särskilt fokus på träd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter på Østerbro förhåller sig detta småskaliga projekt till ett större sammanhang.

Målet med denna essä är att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har på det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter använder oss av dessa ideologier och typologier i vår egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys där vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur våra offentliga rum i, framförallt, europeiska städer ser ut.För att fördjupa förståelsen och uppnå en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stämmer bra överens med att vi de tre första åren ofta fått höra hur viktigt det är för förståelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvänt angreppssätt och söker med utgångspunkt i en egen design se spår av historiska principer och ideologier. För att göra jämförelsen mera överblickbar har vi använt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi själva tar stor hänsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror på att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssätt, att samla bra erfarenheter och göra dem ännu bättre..

Kombinerat bostadshus, kontor samt kommersiella lokaler längs Hornsbruksgatan, Södermalm. Den bärande, stadstypologiska idén är att möta respektive typologier från Hornsbruksgatan och Högalidsparken. På så vis bildas ett gång-/butiksstråk på södra sidan av byggnaden samt ett parkstråk mot norr. Arkitektoniskt vill byggnaden lyfta fram en ärlig och massiv materialitet, samt en rumslig rörelse som kretsar kring denna. Sturkturellt är bjälklagen förskjutna ett halvplan mellan de bärande väggarna, så att denna rumsliga rörelse även sker vertikalt inom lägenheterna..

Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utsträckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan användas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sätt att skapa ett mervärde i kontemporär arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sätt att utgå ifrån skiftesverk på Öland och sedan modernisera och omforma såväl själva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material från fältstudier. Utifrån detta presenteras förslag på hur själva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i såväl teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet är tänkt att belysa ett sätt att förhålla sig till hållbar arkitektur i termer såsom inte bara ekonomiska utan även ekologiska och kanske även sociala aspekter..

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd.

De senaste åren visar statistik på att allt fler små företag går i konkurs. Bara under 2013 ökade siffran med fem procent gentemot tidigare år. Därför ämnar denna studie att belysa problematiken till varför konkurser uppstår samt vilka bakomliggande signaler företagen tar emot om en annalkande konkurs. Det är inte ovanligt att företag av olika anledningar bortser från signalerna de får om företagets ställning. Studiens huvudsyfte är att öka förståelsen för signaler vid företagskonkurser.För att besvara syftet har studien en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.

För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Att studera kvinnliga sexualförbrytare är problematiskt då gruppen är så liten. Studien är en litteraturstudie för att klargöra vad som är sammanställt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frågeställningar handlar om huruvida det existerar någon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan är, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhållanden är möjliga att översätta till internationella. Därför innehåller uppsatsen också en genomgång av de fall som utretts vid kriminalvårdens riksmottagning för långtidsdömda. För att behålla objektiviteten i fråga om internationell typologi presenterar författaren en rutnätsmodell med hjälp av vilken fall av den här typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi.

Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skärgård. Jag har alltid vistats mycket i skärgården både kring platsen där jag växte upp men även runtom i hela skärgården då jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skärgård är där mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgår ifrån mig själv och platsen där jag kommer ifrån och som har format mig.Stockholms skärgård har dessutom förutom ett fantastiskt och i många fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mängd historia och närheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.